En resa genom tid och rum

Att åka till Karlskoga är som att åka tillbaka i tiden, speciellt om man (som jag ofta gör) spanar in den manliga befolkningen. Killarna (männen?) i min ålder har allt som oftast den typ av stil som de "coola" killarna i Falun hade år 2004. En stil som alltså Stockholmarna borde ha sportat redan runt 2002 - om de ens någonsin har sett så extremt larviga ut. Det handlar om trekvartsshorts, spretiga frisyrer, Lacoste-skor av den absolut fulaste modellen (se nedan) och Intersport-strumpor. Om det är lite kallare drar de på sig jeans, men är noga med att stoppa in byxbenen i strumporna så att Intersport-strumporna skall synas väl. Lägg på detta diverse fula tatueringar av tribal-typ.

Extremt ful sko från Lacoste

Men äh. Jag ska inte klaga mer. Herrarna här tycker säkert att jag ser ut som ett jävla fån. Men ännu en spaning angående resa bakåt i tiden-feelingen: idag när jag var på body pump med Maria och Anders spelades den typen av techno som var populär bland 14-åringar i falun ca år 2001 - långa enformiga låtar med kvinnor som stönar i bakgrunden. "Take me to the next level", och så vidare, stönar kvinnorna. Brukade spela såna låtar på mitt rum när jag var liten. Fattade först inte att det var nån slags sexuell aktivitet som pågick i bakgrunden. Sen när jag fattade det tyckte jag att det var pinsamt att jag hade spelat den musiken.

Musikstilens uselhet kan enklast beskrivas genom att presentera det bästa bandet från den eran. Scooter:

Totalt kasst. Dock finns det en låt som jag fortfarande gillar. Tror den har röstats fram som en av de bästa låtarna att ha i lurarna vid springning. Jag kan inte annat än hålla med. Sandstorm, av Darude:

En sak bara: det känns viktigt för mig att påpeka att jag hatar uttrycket "i lurarna". Vet inte varför det blev att jag skrev det här ovan.

Det var allt för nu. Hej!