Jag genom åren

Här är några bilder som jag hittade på min bilddagbok igår. De tre första bilderna är från 2007, den sista från 2009.

Här stöter jag på min fiende nummer ett, starkt kryddad mat!

Här ska jag och Jesper och Johan ut och fiska. Jag har tagit på mig mina fiskekläder och ser ut som en jätte bredvid Jesper, i porten utanför Herrhagsvägen 17 C.

Här åt jag bara pizza men blev ändå svettig. Det var svinvarmt och jag hade långbraller plus var bakis. Det senare förklarar mina röda ögon plus blått nagellack.

Sjukt att den här bilden är tagen för tre år sedan, det känns som om det var igår. Det var när jag bodde med Jesper och Mattis. Här hade vi en liten förfest. Den kvällens höjdpunkter var: 1) Mitt fina, långa hår. 2) När vi dansade kring en liten plastjulgran som Mattis hade i ett skåp.

Han ben, hon brain

Jag var och tittade på en lägenhet i Hovsjö för två veckor sedan. Om du googlar på var är det ok att bo i Södertälje? så får du upp att Hovsjö är ett av områdena du bör undvika, av skäl som: bråkigt, rånigt, gängigt. Min kompis Goran som bor där säger dock att det är lugnt. Annat som talar för Hovsjö är att det ligger nära: Scania, Scanias träningsanläggning Gröndal. Trots dessa positiva faktorer är Hovsjö inte ett område som jag i första hand vill bo i. Detta av skäl som: bråkigt, rånigt, gängigt. Men också av skäl som: långt från centrum.

Men att titta har ju ingen dött av, hahahhaa!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Så när en äldre dam ringde mig och erbjöd en kik sa jag ja. Hon var inte i stan då utan berättade att hennes gubbe skulle ringa upp mig och berätta mer. Gubben ringde strax efter. Vi bestämde träff och han pratade om en hyra på runt fyra tusenlappar per månad.

Lägenheten var jättefin. Köket var fräscht. Badrummet hade uråldrigt kakel men var fräscht. Ibland kan det ju bli lite äckligt mellan kakelplattorna. Ingrott liksom. Så var det inte. Gubben verkade också fräsch, han hade gott gry i kroppen. Jag smickrade honom lite med att fråga var han jobbade. Han var i pension sa han. Sedan började han snacka om en hyra på sex tusenlappar per månad.

Jag sa att jag skulle tänka på det, och ville att han skulle ge mig till på torsdagen. Detta var på måndagen och anledningen till betänketiden var den att jag skulle titta på en annan lägenhet (den som jag nu skall flytta in i om två veckor) under onsdagen.

Egentligen bestämde jag mig på plats för att jag inte ville hyra gubben och damens lägenhet. De ville hyra ut den möblerad och möblerna var alldeles för gubbiga och damiga. Sängen var sådär konstigt uppsvälld som den ibland är hos äldre. Jag tror att det var så förr, uppsvällda sängar. Som om madrassens fjädrar har fått nog och vill ut. Och med stora, tunga, överkast. Usch. Och också så vill jag inte bo i Hovsjö.

När jag var på väg tillbaka hit till spökhuset ringde i alla fall gubben upp mig. Då hade han ringt och rapporterat till sin fru. Hon hade rättat honom. Nu talade han om en hyra på fem tusenlappar per månad.

Då förstod jag. Hon är hjärnan och han är benen. Hon sköter tankearbetet och han sköter fotarbetet. Som ett klassiskt kriminellt par, en råbarkad buse och en klipsk skuggfigur. Eller som i NHL; spelgeniet och bråkmakaren. Någon måste alltid göra skitgörat.


Chris Simon beskyddade Foppa i Colorado under två säsonger

Min hyresvärd önskar nog att Södertälje låg lite längre österut...

http://www.dn.se/nyheter/varlden/hemsokta-hus-heta-pa-hong-kongs-bostadsmarknad

Sat nam

Jag har varit på g med ett inlägg nu hur länge som helst, men aldrig riktigt känt för att skriva när jag väl har satt mig vid datorn. Jag känner faktiskt inte för det idag heller. Följande har i alla fall hänt sedan sist: jag har varit på yoga jag har skrivit på andrahandskontrakt för en ny lägenhet från och med den 1:a december jag har varit på box & kick-pass och jag har varit på jobbet.

Chokladbitsminnen osv...

Idag gick jag till Ica efter jobbet. Som vanligt. Jag köpte mat och en chokladbit att äta på vägen hem. Det är något som jag har börjat med de senaste två åren. Att köpa en chokladbit alltså. Det är självklart ingen god vana, den är dyr och ohälsosam, men likväl en vana som jag gillar. Det är mysigt att gå hem från affären sakta, lyssna på Ring P1 och äta en liten bit Lion eller Snickers.

En gång när jag var liten kom pappa och hämtade mig efter fritids. Jag tror att det var när han fortfarande jobbade på samma fritids, men att han hade varit uppe på Mars (en annan del av skolan) och gjort något. När han hade gjort något där kom han i alla fall och hämtade mig. Jag är inte säker på följande, men jag tror att han fortfarande hade sin cykel kvar uppe vid Mars, och att vi gick upp dit för att hämta den. På vägen dit delade vi på en dubbel-Japp som pappa hade köpt och sen åkte jag på pakethållaren hem.

Jag tyckte det var spännande att åka pakethållare när jag var liten. En annan gång som jag minns att jag fick göra det var efter en klassfest. Pappa hämtade mig när festen slutade vid tie, och så fick jag åka bakpå. Jag har lite mer kul att berätta om pakethållare faktiskt. Det tar jag nog imorgon, eller i alla fall den här veckan. Nu är det ju chokladbitar det handlar om!

En annan gång, i ettan på lågstadiet, hittade jag och min bästa kompis Henrik Palm en dubbel-Daim bakom träslöjden på väg till gympan. Vi visade den för vår lärarinna. Hon kollade så att den inte var öppnad, sen fick vi tillbaka den. Men vi fick inte äta den förens vi kom hem. Det fick vi lova. Senare sågs vi hemma hos Henrik och lyssnade på min Bert-skiva och åt upp Daimen. Efter typ två år flyttade Henriks familj till ett annat område och vi sågs inte så mycket mer. Två gånger sedan dess har jag sett Henrik i Stockholm men jag har inte sagt hej.

Dubbel-Daim är också ett ord som folk brukar be dalmasar säga på dalmål. Just for laughs.

Det är svårt att säga vilken som är den godaste chokladbiten. Det beror ju på situationen liksom. Till jul är det alltid godast med de allra minsta kexchokladkakorna. När jag var liten köpte vi alltid jättemycket godis till jul, och de bitarna som jag gillade bäst var kexchokladen. En av de jularna som jag kommer ihåg bäst är 1998. Då fick Pontus Heroes III i julklapp och vi satt uppe sent och drack julmust, åt godis och spelade. En bra julafton.

En annan jul gjorde vi eget julgodis med apelsinskal i. Det låg på balkongen jättelänge men blev ändå inget bra. Synd.

Vissa tycker att jag borde göra något produktivt själv istället för att bara klaga på alla andra

Jag hatar folk som skryter om att de "kan äta vad som helst".

Om friheten för den lame
är att få gå precis vart han vill,
och om den stumme kam bli kejsare,
om han bara säger till,
ja, då är skomakarpojkens frihet
att få stanna vid sin läst
och det är frihet för den fattige
att kunna köpa vad som helst.
Att kunna köpa vad som helst.

Hej idag har jag åkt lastbil det var kul

Idag körde jag och Emil en tur på testbanan med en lastbil. Det var inte jag som körde, jag satt bredvid och flög som en vante när vi körde över olika gupp.

Det var skoj!