torsdag 10 maj 2012

Endast fjorton dagar kvar till Scaniamilen

Torsdag. Maj. 2012. Endast 14 dagar kvar till Scaniamilen. När jag anmälde mig hade jag inte räknat med att jag två veckor innan loppet skulle väga in på ny rekordvikt (obs: ej positivt rekord). 93 kilogram. I kroppen just nu har jag två löppass. Ett mycket kort och ett kort. Ett i förrgår och ett igår.

I förrgår var jag och Goran utomhus och tränade. Jag hade lagt upp ett träningsprogram - lite upphopp, lite löpning, lite chins och armhävningar och spurtningar och sådär. Goran spydde lite efter två övningar. Han verkade helt oförberedd på sin usla kondition. Han fick sitta med stoppuret och ta tid på mina övningar och vilopauser. På min sista planka ljög han så att jag fick stå i femtio sekunder istället för trettio. Ändå klarade jag hela!

I går var jag ute ensam och löpte runt i kvarteter. Så klart hade jag mina löpartights på mig. Jag känner mig snabb då plus får snygga ben. Ibland när jag springer förbi äldre damer brukar jag se mig om för att se om de spanar in mig. Hittills har det inte hänt. Varken vid löpning eller annat tillfälle faktiskt. Förra julen spanade en man in Pontus när vi var i Sydneys bögkvarter, det är det närmsta en inspaning jag har kommit.

På Scaniamilen skall jag köra tights utan kalsonger under. Det kommer att vara jobbigt nog också utan kalsonger som knölar ihop sig under pungen. Jag hoppas att "grejerna" ändå kommer att hålla sig på plats. Klassiskt löjliga bilder är ju när Christian Olsson hoppar tresteg och kameran filmar rakt framifrån. Så vill jag inte att mitt skrev ska se ut. Jag kanske skall testa lite småhopp framför spegeln innan loppet. Ser det förjävligt ut kanske jag kan tejpa på något sätt. En kompis till mig gjorde det en gång. Av en helt annan anledning, men jag tror det funkade. 

Jobbet går bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar